Nyheter och ändringar
Nya genomförandebeslut, riktlinjer och tillsynsmyndigheters ståndpunkter — och vad de praktiskt betyder.
Kan jag skriva lönepolicyn själv?
En lönepolicy får du gärna skriva själv, men reglerna för löntransparens ställer krav på innehållet och kopplingen till din funktionsindelning. Den här artikeln visar var det räcker med eget arbete och var struktur behövs.
Läs mer →Vad förändras i år vad gäller lönegapssignalen på fem procent?
Regeln om själva lönegapssignalen är redan fastställd, men i år blir det synligt för många fler arbetsgivare vad den signalen betyder i praktiken. En översikt över vad som förändras och vad som förblir oförändrat.
Läs mer →Det vanligaste misstaget efter en lönegapssignal på fem procent
Många arbetsgivare reagerar på en lönegapssignal som om det vore ett dömande utslag och hoppar över dokumentationssteget. Det kostar tid under de sex månader som följer därefter.
Läs mer →Vilka dokument underbygger en löneskillnad under de sex månaderna efter en signal?
Efter en könslöneskillnadssignal på fem procent eller mer följer en period på sex månader då du kartlägger skillnaden. Den här artikeln listar vilka dokument som hör till det och varför underbyggnaden per funktionskategori är kärnan.
Läs mer →Hur länge varar övergångsperioden för löntransparensreglerna ännu?
Övergångsperioden löper inte likvärdigt för varje land: den slutar senast på EU:s implementeringsdatum, men ofta tidigare, och innebär inte att inget gäller förrän dess.
Läs mer →Vad kostar det att hantera en informationsbegäran om ersättning?
Det finns ingen fast avgift för att hantera en informationsbegäran om ersättning; kostnaderna ligger främst i den tid som krävs internt och i frågan om er ersättningspolicy redan är fastställd.
Läs mer →Gäller signalen om löneskillnad på fem procent för mitt företag?
Signalen om en löneskillnad på fem procent eller mer gäller inte för alla arbetsgivare: den uppstår endast från en rapportering som du redan måste lämna in. Den här artikeln visar när det gäller dig och när det inte gör det.
Läs mer →Vad är arbetstagares rätt till information om sin ersättning?
Rätten till information ger arbetstagare tillgång till sin egen ersättning och till medelvärden, uppdelat efter kön, för kolleger i samma eller motsvarande funktioner — och detta gäller för alla arbetsgivare, oavsett antal arbetstagare.
Läs mer →Vad händer om ni inte lämnar in löneöverenskommelserapporteringen?
För arbetsgivare med minst hundra anställda är rapporteringen ingen frivillig rådgivning utan en skyldighet. Denna artikel beskriver sakligt vad som händer om rapporteringen uteblir eller kommer för sent, och vad som redan är fastställt i denna fråga och vad som ännu inte är det.
Läs mer →Skiljer sig lönegaprapporteringen åt mellan EU-länder?
Rapporteringsplikten kommer från ett EU-direktiv, men medlemsstaterna fyller i själva genomförandet: vilken myndighet som tar emot den, i vilket format och via vilken kanal kan skilja sig åt mellan länder.
Läs mer →Kan jag själv hantera en signal om lönegap på fem procent?
En del av uppföljningen efter en signal om lönegap kan du ordna internt, men bedömningen av själva skillnaden ligger utanför vad en arbetsgivare eller ett system som Payria kan eller får fylla i för dig.
Läs mer →Vad förändras i år när det gäller rapporteringsplikten för arbetsgivare med hundra eller fler anställda?
Rapporteringsplikten om löneskillnader mellan könen var länge endast ett tillkännagivande; i år blir den konkret för arbetsgivare med hundra eller fler anställda, då medlemsstaterna fastställer reglerna i nationell lagstiftning. Denna artikel sammanfattar vad det praktiskt innebär.
Läs mer →Det vanligaste misstaget med de två kalendrarna i lönegaprapporteringen
Arbetsgivare som måste rapportera om lönegapet hamnar ofta på ett enda problem: att blanda ihop mätningsperioden och rapportperioden. Den här artikeln visar var det går fel och hur du undviker det.
Läs mer →Vilka dokument behöver du efter en signal om löneklyfta på fem procent?
Efter en signal om löneklyfta på fem procent eller mer räcker det inte bara med själva beräkningen, utan även rapporten från den gemensamma bedömningen tillsammans med arbetstagares representanter. Detta är listan över handlingar som hör till den.
Läs mer →Hur lång tid tar löngappsrapporten från hundra anställda?
En fast genomlöpningstid anges ingen vart; det som är fastslaget är vilka steg som tar tid och var organisationer i praktiken drabbas av förseningar.
Läs mer →Vad kostar beräkningsmodulen för lönegapberäkningen?
Inte alla arbetsgivare betalar samma pris för att beräkna lönegapet per kategori: antalet anställda, antalet funktionskategorier och tillståndet för er funktionsklassificering avgör priset.
Läs mer →Gäller lönegaprapporteringen även för mitt företag?
Rapporteringsskyldigheten för lönegapet gäller från hundra anställda, men hur du räknar och från vilken tidpunkt avgör om det drabbar dig redan i år.
Läs mer →Vilka är de två kalendrarna för lönegaprapportering?
Rapporteringsskyldigheten för lönegapet börjar inte på samma gång för alla: direktivet använder två separata tidslinjer, beroende på antalet anställda.
Läs mer →Vad händer om du inte åtgärdar en lönegapssignal på fem procent?
En lönegapssignal på fem procent eller mer förpliktigar dig inte att lämna en förklaring inom några dagar, men processen som följer stannar inte automatiskt om du inte gör något.
Läs mer →Skiljer sig funktionsindelningen per EU-land?
Reglerna för löntransparens ställer samma utgångspunkter i hela EU, men hur funktionsindelningen genomförs skiljer sig mellan medlemsländerna. För arbetsgivare med verksamheter i flera länder betyder det: en indelning räcker inte automatiskt.
Läs mer →Kan jag hantera en informationsbegäran om lön själv?
En anställd som frågar om löninformation behöver inte omedelbar juridisk assistans: du kan hantera en del av processen själv, medan en annan del kräver en motiverad jobbklassificering eller rådgivning.
Läs mer →Vad förändras detta år i klassificeringen av befattningar?
Kriterierna för klassificering av befattningar är redan fastställda, men detta år blir det i de flesta medlemsstater konkret hur denna klassificering måste dokumenteras och användas vid rapporteringen — med konsekvenser för arbetsgivare som fortfarande arbetar med generiska befattningstitlar.
Läs mer →Det vanligaste misstaget vid genderlöneskillnadsrapportering
Många arbetsgivare ser genderlöneskillnadsrapportering som en matematisk övning, men de flesta problem uppstår redan tidigare: vid klassificering, räkning eller registrering. Den här artikeln listar de vanligaste misstagen.
Läs mer →Vilka dokument behöver du när du får en informationsbegäran om ersättning?
En anställd som frågar om ersättningsinformation förväntar sig ett välgrundat svar inom den angivna fristen. Det här är handlingarna du måste ha redo för det.
Läs mer →Hur lång tid tar funktionsklassificeringen enligt löntransparensreglerna?
Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för själva funktionsklassificeringen, men genomloppstiden i praktiken varierar från några veckor till ett par månader. Den här artikeln förklarar vad det beror på och var processen ofta stannar upp.
Läs mer →Vad kostar det att klassificera era tjänster enligt löntransparensreglerna?
Det finns ingen fast summa för en funktionsklassificering: kostnaderna beror på antalet tjänster, graden av förberedelse och valet mellan att själv utreda eller att använda ett system.
Läs mer →Gäller löneintervallet även för interna lediga tjänster och befordran?
Löneintervallanskaffningen är vanligtvis kopplad till extern rekrytering, men frågan om detta även gäller för interna lediga tjänster och befordran dyker allt oftare upp. Den här artikeln förklarar var skillnaden ligger.
Läs mer →Gäller löntransparenslöftena även för halvöffentliga arbetsgivare?
Vårdanläggningar, bostadsföretag och utbildningsinstitutioner tror ibland att deras kollektivavtal befriar dem från EU:s löntransparenslöften. Den här artikeln förklarar varför det inte är självklart.
Läs mer →Vad händer om du inte anger ett lönespann i jobbannonsen?
En jobbannons utan lönespann är inte en angelägenhet som löser sig av sig själv: kandidater kan fortfarande begära informationen och tillsynsmyndigheter kan granska den. Vad det konkret betyder läser du här.
Läs mer →Får du fortfarande fråga en kandidat om sin nuvarande lön om du rekryterar utomlands?
Förbudet att fråga om nuvarande eller tidigare lön gäller i hela EU, men hur medlemsstaterna fastslår och tillämpar det varierar. För den som rekryterar över gränserna är det relevant.
Läs mer →Kan jag själv göra lönegapsrapporteringen?
En del av lönegapsrapporteringen kan ni väl förbereda själva; beräkningarna per kategori är där de flesta företag stannar upp utan ett system som övervakar indelningen och korrektionerna.
Läs mer →Vad förändras i år när det gäller skyldigheter utan tröskelvärde?
Löneintervallet i lediga tjänster, förbudet mot löneförfrågan, genusneutrala kriterier och informationsrätten gällde redan utan personaltröskelvärde. I år förändras framför allt hur länder fyller i och tillämpar detta, inte kärnan i förpliktelserna själva.
Läs mer →Det vanligaste misstaget vid funktionsklassificering
Vid klassificering av funktioner i ekvivalenskategorier återgår många företag till befintliga funktionstitel och löneskalor istället för att fokusera på arbetets innehål. Det underminerar precis vad klassificeringen ska demonstrera.
Läs mer →Vilka dokument behöver du för rapporten om könslöneklyftan?
En översikt över de handlingar som krävs för att sammanställa rapporten om könslöneklyftan från hundra anställda och framåt, och varför kopplingen till funktionsklassificeringen är kärnan i detta.
Läs mer →Hur lång är perioden efter en lönegapssignal på fem procent?
Efter en lönegapssignal på fem procent eller mer följer en uppföljningsprocess på sex månader. Vad som fyller perioden i praktiken och var den ofta tar längre tid än planerat läser du här.
Läs mer →Vad kostar lönegaprapporteringen för arbetsgivare med hundra anställda eller fler?
Kostnaden för lönegaprapporteringen är inte ett fast belopp: den beror på antalet anställda, antalet funktionskategorier och hur mycket funktionsklassificering som redan finns på plats. Den här artikeln förklarar vilka faktorer som bestämmer beloppet.
Läs mer →Räknas gränsen på hundra anställda per arbetsplats eller för hela företaget?
För rapporteringskravet om löneskillnader mellan könen gäller en gräns på hundra anställda, men hur denna gräns räknas vid flera arbetsplatser eller en grupp av företag är inte överallt lika tydligt fastställt.
Läs mer →Vad är en lönsignnal på fem procent eller mer?
En lönsignal uppstår när löneskillnaden mellan män och kvinnor i en kategori av likvärdigt arbete överstiger gränsen på fem procent och inte kan förklaras på objektiva grunder. Den här artikeln förklarar vad den signalen är exakt och vad som händer därefter.
Läs mer →Vad händer om du inte svarar på en informationsbegäran om ersättning i tid?
En anställd får fråga om ersättningsnivåer och kriterierna bakom dem, och denna begäran försvinner inte av sig själv. Denna artikel beskriver vad som händer i praktiken om du inte svarar, svarar för sent eller svarar ofullständigt.
Läs mer →Gäller lönöppenhetsreglerna på samma sätt i varje EU-land?
Europeiska lönöppenhetsriktlinjen fastställer en gemensam miniminivå, men varje EU-land fyller själv i tröskelvärden, sanktioner och förfaranden. För arbetsgivare med verksamhet i flera länder spelar det en roll.
Läs mer →Kan jag göra funktionsklassificeringen själv?
Inget förpliktar er att anlita ett externt byråkontör för funktionsklassificeringen, men att konsekvent tillämpa objektiva och könsneutrala kriterier kräver mer än en lista. Denna artikel visar var egenarbete fungerar bra och var ett system sparar tid och säkerställer konsistens.
Läs mer →Vad ändras i lönegranskningstransparensilagstiftningen i år?
Tidsfristen för EU-medlemsstaterna att genomföra löntransparensdirektivet i nationell lagstiftning har löpt ut i år. Det betyder inte att samma regler gäller överallt omedelbar, men väl att de flesta länder nu har eller får egen lagstiftning.
Läs mer →Det vanligaste misstaget vid löneintervallet i jobbannonserna
Många jobbannonser anger visserligen ett lönespann, men ett för brett eller från tjänsten losryckt intervall undergräver syftet med det. Den här artikeln visar vad som går fel och hur du skapar ett lönespann som faktiskt fungerar.
Läs mer →Vilka dokument behöver du för funktionsklassificeringen?
En översikt över de dokument som tillhör en funktionsklassificering och varför dokumenteringen av kriterierna är lika viktig som klassificeringen själv.
Läs mer →Hur lång tid tar det att behandla en informationsbegäran om ersättning?
En arbetstagare kan begära information om ersättning; hur lång tid handläggningen tar beror på vilken fas din organisation befinner sig i och på vad som redan är dokumenterat.
Läs mer →Vad kostar det att följa lönetransparenslags bestämmelser?
Det finns inget fast belopp för löntransparens: kostnaderna beror på er företagsstorlek, om ni redan har en objektiv funktionsklassificering och om rapporteringsplikten gäller för er.
Läs mer →Gäller lönetransparensskyldigheten även för ditt företag?
De viktigaste skyldigheterna kring lönegranskning har inget minimumantal anställda; endast rapporteringsplikten och beräkningsmodulen gäller först från hundra anställda.
Läs mer →Får du fortfarande fråga en kandidat vad han eller hon tjänar nu?
Förbudet mot att fråga om tidigare lön är en av skyldigheterna som redan gäller, utan någon gräns för antalet anställda. Vad det innebär konkret för era anställningssamtal och er vakanstext.
Läs mer →Payria möjliggör löntransparens för små och medelstora företag. Det som börjar med en väl skriven jobannons slutar med tydlig insikt i dina personalkostnader. Däremellan finns många steg där många mindre företagare halkar.
Lönelagstiftningen blir allt strängare. Arbetsgivare måste kunna visa att deras lönepraxis är rättvis. Kvinnor och män i samma tjänst ska tjäna samma lön. Det låter logiskt, men i praktiken har många företag inte kontroll. Löner växer historiskt, siffror ligger spridda i kalkylblad, och ingen har en bra överblick.
Med Payria får du ordning på löneenheten. Från det moment du skapar en tjänst till den månatliga rapporteringen. Du ser vart dina pengar går. Vem som tjänar vad, varför, och om det är försvarbart. Inget gedöende med konsulter eller dyra löneexperter. Du hanterar det själv i Payria.
Löntransparens behöver inte vara komplicerat. Det är bra för ditt företag. Anställda värdesätter ärlighet. Rekryterare ser att du har ordning och reda. Revisorer är nöjda. Och du sover bättre, för att du vet att din personalpappershållning stämmer.
Payria är byggt för företag som vill växa utan compliance-problem. Eftersom små och medelstora företag inte har samma tid, budget och expertis som stora koncerner. Men väl samma ansvar gentemot anställda.