vilka medarbetare får lämna en informationsbegäran om lön

Arbetstagare får fråga, inte bara deras representanter

Rätten att begära information om ersättning ligger hos den enskilda arbetstagarens, inte enbart hos en företagsråd eller fackförening. Artikel 7 i direktiv (EU) 2023/970 formulerar det som en rätt för arbetstagare själva: de kan få information om sin egen ersättningsnivå och om de genomsnittliga ersättningsnivåerna, uppdelat efter kön, för kategorier av arbetstagare som utför samma arbete eller arbete av motsvarande värde. En arbetstagare behöver alltså inte gå via ett företrädande organ för att utöva denna rätt, även om direktivet också kan ge representanter för arbetstagare en roll som kanal för förfrågan.

För en arbetsgivare innebär detta att en förfrågan i princip kan komma från vilken arbetstagare som helst, och att frågan "är detta verkligen en giltig förfrågan" vanligtvis är mindre relevant än frågan "vad måste jag exakt tillhandahålla". Den andra frågan återkommer vid en medarbetare frågar efter den genomsnittliga ersättningen — vad måste jag ge. Det som för närvarande inte är fastställt i nederlandsk lagstiftning är den exakta form i vilken denna rätt här regleras: om förfrågan till exempel måste vara skriftlig, via vem den löper inom organisationen, och vilken tidsfrist för svaret som gäller. Det utarbetas i lagförslag 36949, som vid skrivtidpunkten fortfarande behandlas.

Grund i direktivet, genomförande i lagförslaget

Artikel 7 i direktiv (EU) 2023/970 utgör kärnan: den ger arbetstagare rätten att begära information om sin egen ersättning och om genomsnittliga ersättningsnivåer per kön från sin arbetsgivare. Eftersom ett direktiv inte fungerar direkt som en förordning måste denna rätt genomföras i nederländsk lagstiftning — det sker i lagförslag 36949, Wet implementatie richtlijn loontransparantie. Så länge detta lagförslag ännu inte har antagits är den exakta nationella proceduren — inklusive vem inom organisationen som mottar och behandlar förfrågan — ännu inte slutgiltigt fastställd, även om kretsen av rättighetshavare (arbetstagare) i direktivet redan kan härledas. Det berör också direkt frågan om hur en arbetsgivare måste reagera när en medarbetare efter en sådan förfrågan behandlas annorlunda, en situation som tas upp vid får jag behandla en medarbetare annorlunda efter att han eller hon frågat om lön.