Får jag förbjuda medarbetare att prata om sin lön?

En tystnadsplikt om lön strider mot rätten till information

Nej, ett allmänt förbud att diskutera egen lön med kollegor går illa ihop med den riktning som regelverket utvecklas. Direktivet ger arbetstagare rätten att begära vad den genomsnittliga lönenivån är inom sin kategori av likvärdig arbete, uppdelat efter kön. Den rätten är bara värd något om arbetstagare också kan jämföra sina löner sinsemellan — en tystnadsklausul underminerar exakt syftet med den rätten till information.

För svenska arbetsgivare ligger situationen för närvarande i en övergångsfas. Lagförslaget som förankrar denna rätt till information i svensk lagstiftning är fortfarande under behandling och gäller således ännu inte för privata arbetsgivare. En avtalsbaserad sekretessbestämmelse om lön är för dem för närvarande inte uttryckligen förbjuden i lag. För arbetsgivare inom offentlig och semioffentlig sektor gäller något annat: eftersom omvandlingsfristen för direktivet har löpt ut kan de redan vara direkt bundna av direktivet. Och domstolar förväntas tolka befintlig nationell lagstiftning, däribland lag (1991:433) om jämställdhet mellan kvinnor och män, i så stor utsträckning som möjligt i ljuset av direktivet.

Källan till detta: artikel 7 i direktivet och lagstiftningsstatusen

Kärnan i svaret kommer från artikel 7, punkt 1, i direktiv (EU) 2023/970, som ger arbetstagare rätten att begära den genomsnittliga lönenivån per kategori, uppdelat efter kön — en rätt som en tystnadsplikt om egen lön skulle hindra. Att denna rätt ännu inte gäller som en bindande skyldighet för privata arbetsgivare följer av statusen för lagförslaget om genomförande av lönöppenheten: inlämnad den 21 maj 2026, ännu inte behandlad i plenum och därmed ännu inte i kraft. Att domstolar redan måste tolka i enlighet med direktivet och att den offentliga sektorn redan kan vara direkt bunden följer av att omvandlingsfristen den 7 juni 2026 har löpt ut.